Vill börja med att tacka alla som visar sin medkänsla på FB, via mail, sms osv, tack för att ni finns. Många undrar vad som hänt och jag ska försöka att redogöra lite grand. Min lillebror har under 2010 genomgått en tuff kamp mot en icke op cancertumör, i dec var läget kritiskt under en vecka och vi trodde att vi skulle förlora honom, men han kryade på sig så sakteliga och blev starkare o piggare. Vår gamle far blev efter jul sämre och sämre, och för en vecka sedan var läget väldigt illa, han tynade sakta bort. I måndags kom min bror ner ifrån Stockholm för att förmodligen träffa sin pappa för sista gången, eftersom han kommande vecka skulle bla op sin brutna arm, och skulle få svårt att åka ner på ett tag. Pappa blev så överlycklig över att få se sin son och se att han såg frisk ut. För det gjorde han, jag hade förväntat mig att han skulle se tärd ut efter allt han genomgått, men han såg så fräsch ut och hans ögon glittrade, det tänkte jag på gång på gång han hade så glada friska ögon, gud vad svårt det är.....aldrig trodde jag att det var sista gången vi kramade om varandra när vi skildes. Dagen efter var min far som en ny människa, både personal, sjuksyster och jag förvånades, han pratade, han började dricka en massa (han hade totalvägrat innan) och han började äta, han mådde bra och blev starkare för varje dag, ett under (han är dock 92,5 år). På fredag fm får jag dråpslaget..Peter är död! Jag kan inte fatta, min älskade lillebror finns inte längre.Han låg död i sin säng när hans fru skulle väcka honom. Och i morgon skall jag berätta detta för lille pappa, kan inte hålla det undan från honom längre för han undrar varför Peter inte ringer, hur skall jag orka se hans förtvivlan, jag bävar för morgondagen....men efter den mörkaste natt kommer alltid en gryning sägs det, känns inte så just nu, men så är det nog. Mörker och sorg i mitt hjärta och sinne just nu. Men tack för mina underbara hundar som får mig att tvingas tänka på lite annat, och de små valparna har fått ögon i dag och är helt ljuvliga. En balans mellan död och liv precis som livet är.

Var inte rädda för att höra av er........

Idag är småknoddarna 9 dagar, tjockisar, tyst i lådan, inte ett pip, äter och sover och växer. Här huvudbilder tagna i dag

tiken o hennes matte

och här kommer grabbgänget

helt underbara små ungar

 GRATTIS!

Walk On B-Kullen

4 år

Det är dåligt med uppdateringar i bloggen just nu, och det beror på att min lille pappa är väldigt dålig och jag åker som en jojo mellan Motala och Vadstena, och därimellan gör jag vad jag kan för att ge hundarna hjärngympa och motion, och småknoddarna gör ju än så länge inte något väsen av si, deras mamma är fantastisk att sköta om dem på bästa sätt, de växer och är kanonfina, i morgon hoppas jag få hjälp att fota dem lite ordentligt, i dag tog jag med lilla kameran när jag tränade Vic, han får sällan gå på promenad (då i koppel) med flocken, den lille krigaren vallar dem nämligen hela tiden, ensam är han helt underbar att jobba och leka med...och tänk jag tycker han är SÅ fin!!!!

nu tar solen verkligen på snön!!!!

vet inte hur många filmsnuttar jag försökte få till, gick inget vidare, jag var alldeles för sen och fumlig, men här kommer två småfilmer på gullungen...

Försökte ta huvudbilder....man måste vara två   ......de är väldigt lika i teckningen och för dagen har jag inte lärt mig att se vilken som är vem...bara tiken    här kommer lite foton på de små ungarna, fyra dagar gamla

Tiken

och här kommer grabbligan

och så lille krigaren i sin "paddställning"

GRATTIS!!!! Flying S-Kullen 10 år!!!!  

Ett dygn unga småttingar

T. Amazing R-Kull 5 tim unga underverk

ojoj...6 hanar och 1 tik, tror det är klart

GRATTIS våran fina Jazz på 12 års-dagen

GRATTIS också till dina syskon!