Ja jag säger då det......uppe med tuppen för att hinna rasta hundar ge fåren mat, sen in till Vadstena och hämta farsgubben, in till LIM med honom, till dagkirurgen, ett märke på halsen som skulle tas bort. Bara jäklas från första ögonblick, började med att tappa mjölkpaketet, hur mycket mjölk är en halv liter??? Slog i skallen när jag satte mig i bilen ajaj...väl i Vadstena så hade jag fixat en rullstol så han skulle slippa att gå ( det tar en evig tid för honom numera) gick det att få in din f...e stolen i bilen då, nääe, men fastna kunde den så jag knappt fick ut den,och klämde mig gjorde jag, grrrr... in med den o hämtade rollatorn, och så iväg...stressad...vem...jag... kommer in på minuten av vår tid, och så visar det sig att pappas "livmedikus" "glömt" att upplysa om att pappa äter blodförtunnande medicin, käckt va!! Så det blev ingen op, kanske lika bra det och kanske lika bra att inte göra något åt såret som inte är till besvär, för att sätta ut medicin en vecka innan kan ju vara ganska så otäckt...jaja  vi får se vad de "kloke" doctorerna tycker...och så får vi ta ställning igen.

För övrigt har det varit en helt fantastisk höstdag med sol, och em bjöd på härliga timmar med mina bästa vänner, kameran med och här kommer ett axplock från dagen...

Jim,som ska bli far till nästa kull med Allie som mor, tror det blir kanoners.

här busar han och lille taxkillen Deus

lille härlige Vicke som har såå mycket spring i benen

vår lilla "stjärna"

Katti

Iss

Allie

mor o dotter sammarbetar

intresserade åskadare väntar på sin tur

höst i hagen

Ha de'!

Tonedo's Amadeus in Red

maskulin hanvalp, Välmejslat huvud, Korrekt bett, Välplacerade öron, Välvinklad fram o bak, Fin Topline, Härlig benstomme, raka framben, rör sig flott från sidan, Fin päls och färg

HP;BIR; BIG; BIS Res

inte illa av den lille myrungen!!!

Hans söta syrra T. Angeliq in Red fick kanonfin kritik och HP

_Ja klart jag är nöjd!!!!

är tydligen dålig på att uppdatera bloggen, tycker jag skriver och lägger upp kort titt som tätt, men det är klart att man inte är jätteflitig, beror på att jag har dåligt med tid faktiskt, just nu går familjen i första hand. Sen har ju FB tagit över väldigt mycket, och det är kanske lite synd. Hoppas bli flitigare under de dystra månadena, har tänkt att göra en välbehövlig sanering på hemsidan i vinter oxå, alldeles för mycket gammal skåpmat. I morgon ska vi iaf träna vallning, just nu slår regnet mot rutan så hoppas det ger sig till i morgon. tack Eva och Curre för hjälpen med ensilaget i dag, det var guld värt.

Trevlig helg önskar jag och mina fyrfotingar.

I går var det en helt underbar höstdag, kall, frostig och solig. Spår för Mac och Vic, trodde de skulle få lite problem eftersom det var frost på gärdet när jag la ut spåret och sedan låg solen på hela tiden, men det var fortfarande så kallt så vittringen verkade inte ha stigit upp i skyn. Caisa och Deus fick var sitt blodspår, och till Caisa hade jag gjort en hel del svårigheter som den lilla goa myran löste på ett fantastiskt bra sätt, Deus får än så länge ganska lätta spår, han är en riktig liten "potta" när han är ensam, ooooo så otäckt det är.....men spårar jättenoga men jättesakta :)) men det kommer mer och mer, han behöver ut på egen tass, tuff när Vic är med men en liten fegis utan "storebror". Vallade med de övriga, och satte sen in fyra får i 25an och gick med Vic i lina, här gäller det att lugna ner hetläggen. Jazz fick lite boll gömma, den gamla gumman är det full sula på minsann, urbra kondis har hon.

Så här såg det ut i går.....

glaserade björkar

mina fiina höstblommor

lördagens grill stod kvar....

frosten låg kvar i skuggan och frös löv och gräs

tjock is på vattenbaljan

Och i dag tisdag är det snöstorm, har bara ökat under dagen, så nog är det kontraster alltid, jyckarna ääälskar snön givetvis, men det är ju bara början på november!! Kl 22.00 i kväll tog jag dessa bilder i trädgården, där två småkillar lekte med en gammal halsduk...

och dessa djupfrysta äpplen klamrar sig kvar

söndagens VP med Zelma gick käpprätt åt pipsvängen, en alldeles för het liten hund drog iväg som en skållad råtta och hade därtill glömt alla kommandon, bara att konstatera att hon är inte färdig än, och vi visste ju att det var en chansning, och den gick inte hem. Förutsättningarna var annars bra så det finns inte ett smack att skylla på. Men i vår så!!!!

Grattis till Helene med Walle som blev uppflyttade till Lkl spår i söndags!

Ha en bra vecka!   

Lilla Gnistra har inlett sin första mognadsprocess. Hon har börjat löpa! Herregud vad tiden har gått fort. Mkt har hänt under denna tid. Alla tankar o rädsla om hur saker o ting skulle gå (genom min oerfarenhet av döv hund). Kan inte säga annat än allt har gått över förväntningar. Oftast tänker jag inte på att hon har den nedsättningen. Istället undrar jag faktiskt ibland om hon verkligen är döv. Hon läser av signaler oerhört snabbt, både på andra hundar o människor. Om en hund i närheten börjar skälla åt en annan hund, så läser hon av o börja skälla hon också, fast hon inte har en aning om vad det är frågan om. Ibland då man ger henne ett tecken vet hon oftast i förväg vad som ska förväntas. O påbörjar man ngt slags tecken så utför hon ngt innan tecknet är riktigt färdigt. Ibland blir det lite svårt eftersom ett tecken inte är detsamma som en röst, där man kan också kan justera med ett tonläge. Hundar använder ju också olika ljud- o tonlägen med sina jämlikar. Man tänker inte alltid på det.

Nu när vi gått mot kyligare tider o man har mkt kläder på sig så syns inte tecknen lika bra som annars. Det måste jag förstås tänka på! Annars är hon som vilken hund som helst. Men häromkvällen låg hon o sov i närheten av mig. Då vissla jag till o hon vaknade till i samma ögonblick. Då blev jag förvånad o tänkte förstås att hon kanske hörde. Var tvungen att testa med en rad olika visselpipor. Men så var inte fallet. Det är såna lyckoträffar som gör att även jag o många andra tror att hon är hör. Hon tycker mkt om att vara i min närhet o ha kroppskontakt. Vill gärna ligga intill fötterna, sitta o trängas med mig i fåtöljen el ligga tätt intill mig i sängen. Så fort jag förflyttat mig så tar det inte lång tid förrän hon finns vid min sida även om hon ligger o sover. Hon tycks ha full kontroll även som sovande om jag försvinner. Det handlar inte om ngn nervositet el stress utan en medvetenhet.

Måste berätta om vallningen. Där har hon gjort stora framsteg. Nu finns det ingen flock som kan springa iväg här. Hon har full kontroll. Hon jobbar på ett bra avstånd, gör små hämt, driver, balanserar o tagit in djur i fållan. Hon har utvecklats så mkt. Hon har börjat lyssnat o det känns så fruktansvärt härligt. O ju större avstånd jag får desto lättare har hon att överblicka mina kommandon. Hon har ett sånt härligt vallningsstuk. Hon är helt underbar! Hade bara önskat att jag hade haft egna får nu. 

Nästa vecka ska vi vara med i en sökkurshelg. Vi får väl se hur det kommer att gå. Vi har testat ngr sökskick min syster Nancy o jag. Då hon tagit figuranten på nära håll vill hon fortsätta att söka bakåt. Ser mer ut som hon tror att det är ett uppletande på gång. Där är det svårt eftersom man inte kan göra sig hörd till den lilla. Men det kommer nog att fungera när hon väl förstår. Jag är ju van vid att allt har sin stilla gång. Men det ska bli både roligt o spännande!

Kyliga (brr) hälsningar fr oss, Gnistra o Inga-Maj

Igår var det halv storm, hade kameran med (glömmer den alldeles för ofta nu för tiden) och fotade mina underbara fyrfota vapendragare, "det bästa hos människan är hunden" jäklar vad det stämmer bra!!! Vi tillbringade som vanligt måånga timmar ute i blåsten, kl 14 dök Lotta med sina doggar upp och vi åkte hem till Eva och Grappo för att träna vallning på lite nya ulltussar. Ett stort bra bete har dom och det tänker jag försöka utnyttja framöver, kanon med långa hämt och en bra bana kan man bygga...huka dig Eva NU KOMMER VI!!!!   de fyrbenta skötte sig till belåtenhet, och sen var det skönt att komma in i värmen för en kopp kaffe (och youghardt) THANKS!!!!

I dag sol o fint, blåste inte så mycket, Taxisarna fick var sitt blodspår som de löste fint, Deus går så saakta än så länge, ser ut som om det är lite otäckt samtidigt som det är väldigt spännande, lille gubben...såå söt. Mamma Caisa tuffar på i precis lagom takt och klarar bloduppehåll och återgångar alldeles utm, gulle Caisa!!

Mac och Vic fick var sitt gärdes spår, inga problem där heller trots kraftig vind, duktiga mina grabbar att hålla sig i spårkärnan, lille Vic har ännu inte misslyckats på något spår...men det kommer så klart...om han inte blir en Flyspårare(hon missade inte ett enda spår under sin tävlingskarriär). Övriga ligan fick valla, och så avslutade vi med en skön promenad.

Här bilder från gårdagen på mina vackra, underbara, kloka, lojala, älskade hundar    vissa fick lite annorlunda öron än vanligt i vinden   

han har för det mesta lite bråttom min underbare kung Mac

lille kronprinsen är likadan kan jag lova

härliga Jim som vuxit in så fint i flocken

snart 12 år , det kan man inte tro, fina Jazz

Katti är en riktig liten vessla   

trisslotten fastna bara på en bild, alltid bråttom   

precis som underbara lilla Allie

o så dessa små "röda" en källa till många skratt och många svordomar! Love   

Ha en fin helg! o håll tummarna!